Albert Edelfelt (1854–1905) tillhör Finlands mest älskade konstnärer. Som nordisk kosmopolit hade han även band till Sverige och personifierade den moderna konstnärsrollen. Edelfelt ställde ut i Paris och målade porträtt av europeiska kungligheter och kulturprofiler. Konstverken speglar såväl fascinationen för det urbana livet som ett traditionellt folkliv på den finska landsbygden.
Stilhistoria är en särskilt spännande sorts historia. För det är kulturen som går till eftervärlden och som definierar sin tid. Och tidens stil skrivs av oss alla, inte bara av museiintendenter och experter. Att själv kunna tolka stilar och tecken hjälper oss att förstå oss själva och andra, nu och då. Välkomna ombord! Nu kör vi! En turboresa genom 3500 år.
Prolog av David Neuman, direktör Magasin 3 Stockholm Konsthall. Återseende, text av Malin Hedlin Hayden, lektor i konsthistoria vid Kungl. Konsthögskolan, Stockholm och Fil dr. vid konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.
En intensiv skildring av ett till synes meningslöst vardagsliv. Men dessa intima närbilder visar oss någonting annat än bara evigt återkommande rutiner. Ur sprickorna i det civiliserades fasad sipprar en annan historia fram, historien om ett liv där varenda önskan har dikterats av naturen, en natur som försöker med allt för att fly sina egna villkor.
Att tävla i arkitektur och stadsbyggnad har en lång tradition. Den moderna tävlingen är en institution som varit i praktiskt bruk i över hundra år. I Sverige har arkitekttävlingar använts som socialpolitiskt instrument under 1900-talet för att förnya äldreboenden. Tävlingen har varit ett sätt att gestalta sociala reformer och ge politiken ett arkitektoniskt formspråk. I denna tradition har tre ark
Arkitekturfotografen Mattias Backström fångar stadslandskapets mönster, dess linjer och figurer. Ömsom i briljant färg, ömsom i mättat svart och vitt.
Det här är en vacker fotobok för alla som vill staden och arkitekturen på ett nytt sätt.
Om konstnären Eva Forsbergs grafik från 1950-talet till idag.
»Den känsliga psykologin och förmågan att fånga människor mitt i ögonblicket finns i hög grad kvar i den stora bilden. Därtill har ett bärande tema genom hela konstnärskapet fått ett överraskande handfast uttryck: livet och individen som tillfälligheter, ett ögonblick framstigna ur en mer eller mindre oorganiserad bakgrund för att i n
"En sällsynt originell bok [...] En bok att glädjas åt, att inspireras av, att bli stärkt av att läsa!" /Kulturtidskriften Cora
"Ylva Dahlmans bilder har både humor, svärta och djup på en och samma gång." /Dala-Demokraten
"Den lever, byter innebörder så smått och förmedlar livets skeden. Den är gjord med värme och humor men också dyrköpta erfarenheter." /Kultursidan.se
”I Hammerdal är jag född, där har jag vuxit upp och dit har jag ständigt återvänt. Det är hemma för mig.” Så skriver Berta Hansson (1910–1994).
BERTA HANSSON. MÖTEN I HEMBYGDEN skildrar hennes jämtländska liv och konst. Boken inleds med några minnen från uppväxten, nedtecknade på äldre dagar. Berättelserna speglar hur barndomens upplevelser, och längtan efter skönhet, ledde fram till en konstnär
Konstnär Bertil Almlöf, har här samlat några av sina finaste landskapsmålningar i en vacker inbunden bok, hårda pärmar, 80 sidor, format 240 x 280 mm.
Till några av bilderna har bland andra författarna Erik Åkerlund bidragit med nyskrivna dikter
och Torgny Lindgren med två texter.
Biominnen består av mer än 50 berättelser om minnen från biobesök.
Många av texterna handlar om ett Sverige då det var bio som gällde för den som ville se film, skriver forskaren Carina Sjöholm i sin avslutande text.
Boken är utgiven i samarbete med Liv i Sverige.
Hur och när startade skolan en gång i tiden? Varför behövdes en skola som KV i Göteborg? Varifrån har skolan fått sitt namn? Vem var dess första rektor? Vilka lärare har jobbat på skolan genom åren? Vilka jobbar där idag? Och hur många elever har det egentligen gått på KV? Vad är det alla minns? De olika berättelserna ger en bild av KV Konstskolas 40-åriga
Vinnarna av 2015 års Bruno Mathsson-pris är de Stockholms-baserade arkitekterna och formgivarna Claesson Koivisto Rune. De har i över tjugo års tid varit ett kraftfält i internationell arkitektur och formgivning. Denna bok berättar i bild och text om ett sextiotal av deras projekt från debuten med Villa Wabi 1994 – via möbler, belysning, textilier, golv, villor m.m. – till galleribyggnaden i Marfa
Denna fiktiva historia utspelar sig i en butik där kunder handlar över disk. De anställda går runt med plocklistor och vagnar där varorna plockas. Vid första anblick kan det se stelt ut men i mötet med kunderna och mellan de anställda uppstår humoristiska och poetiska inslag i deras vardag. Butiken existerar som en sluten plats med egna regler och specifika kunskaper men ibland skär en annan verkl
Carousell består av konstnärerna Felice Hapetzeder, Kristina Kvalvik, Marit Lindberg och Henrik Lund Jørgensen, som alla har arbetat med videokonst under en längre tid. De bestämde sig för att i en cirkelrörelse klippa varandras filmade, men inte ännu använda material. 2017 hade konstnärerna skapat nya verk utifrån samtligas grundmaterial inklusive sitt eget.
Några år innan skådespelerskan Lena Nyman gick bort fattade hon det ovanliga beslutet att låta sina privata dagböcker tillgängliggöras för eftervärlden den dag hon dog. Texterna i dagböckerna har en litterär intensitet och behandlar teman som konflikten mellan kärlek och karriär, förhållandet till kropp, klassbakgrund, konstnärskap, ensamhet och frigörelse.
Dan Jonsson har under många år arbetat parallellt med grafisk design och illustration. Hans intresse för Affischen som uttrycksmedel avspeglas i ett internationellt deltagande i designutställningar bl a i Japan, Mexico, Finland, Italien, Kina och USA.
Ständigt lika välformulerad, och med en intelligens lika skarp som hans tunga, visar Bowie här varför han i alla lägen betraktades som före sin tid – både som konstskapare och kulturell kommentator.
"Sorgen gav mig konsten och öppnade mina ögon." Det började i Spanien 2004. Tio år senare öppnades dörrarna till de finaste konstsalongerna och Louise Hävre är idag en hyllad konstnär världen över. I boken visar hon en del av sina målningar, från tidig början till nutid. Hon målar det du inte ser.
I Det Grymma Svärdets näst sista nummer någonsin går tidskriften i kvav med flaggan i topp. Slagnumret är Pär Thörns fylliga intervju med Leif Elggren, men här finns även en serieversion av den AI-genererade dockpjäs som Pontus Lundkvist skapat i samarbete med Tom Karlsson, reportage från en UFO-kongress, en novell av Magdalena Nordin m m.
Boken är tänkt som en jubileumsskrift, som ett konstnärligt bokslut över de fem årens verksamhet samtidigt som den är en presentation av verksamheten vid Dunkers Kulturhus.
Vi har försökt att blanda stort och smått med vartannat för att på det sättet spegla vardagen i huset och ge en ordentlig tillbakablick på några av de många olikartade upplevelser Dunkers Kulturhus har haft på programmet sedan
Lill-Marit Bugge gör collage av bilder från 40-, 50- och 60-talet. Hon tar kvinnor ur deras ursprungliga sammanhang och placerar dem med humor och lekfullhet i sin egen värld.
Modellerna och pinupporna är skapade av och för den manliga blicken för att behaga och förföra. Men även för kvinnan som skulle se hur hon förväntades bete sig. I collagen fritas kvinnorna ur sin traditionella kontext.
Boken om skulptören Carl Johan Dyfverman, som smyckade de växande stenstädernas förnämsta hus och kyrkorum runt om i landet mot slutet av 1800-talet. Men mest känd och älskad blev han för de skulpturer i snö som gav miljonsummor till fattiga. För första gången skildras hans liv - från fattig sjöman till uppburen skulptör - och de sammanlagt över 360 verk som spårats upp. Rikligt illustrerad med h
En fågel en tanke är en konstbok med akvarellfåglar och korta små texter, minnen, funderingar och dikter. En stillsam bok som gärna kan ligga framme på vardagsrumsbordet för att bläddra i då och då.
I ett land med växande befolkning och stark urbanisering är byggandet av stad en grundläggande samhällsfråga. Men vem bygger? Hur och för vem byggs det? Och med vilken kunskap?