Om metamorfosen i att riva ner och bygga upp handlar nya numret av 10TAL. Revolution, förödelse, kaotiska städer, ruiner, skräck, kärlek och förtvivlan, litteraturen i revolutionen, Kairo, överlevaren, delirium, skrivandets manier, blodsprängda ögon, guilt or shame, övergivna flickor, förändrade ansikten, blottade identiteter sida vid sida, demonstrationer, e
Spelar den unga litteraturen en undanskymd roll i Sveriges kulturliv? Hur ser möjligheterna ut för svenska debutanter idag? Att komma ut med litterär text, vare sig det är på papper eller på skärm, på förlag eller blogg, är framförallt en fråga om utrymme. Om att ges plats, om vart uppmärksamheten är riktad. Var äger de avgörande samtalen mellan författare och läsare ru
I detta nummer av 10TAL utforskar vi verbet Beslagta och gör det till ett begrepp: människans begär att erövra, konfiskera, göra saker till sitt. Driften att lägga beslag på konst, språkbruk, kulturer och andra människors identiteter och liv.
Vi publicerar nyskrivna texter från Kroatien, Makedonien, Botswana, USA, Marocko, Mexiko, Syrien – berättelser om krig, våldtäkter, ko
I »Konspiration & maktkritik« skriver poeter, prosaister, forskare och konstnärer utifrån olika perspektiv på konspirationstänkande och maktkritik. Var går gränsen mellan förenklat konspirationstänkande och legitim maktkritik? Vad innebär det att konspirera?
10TAL nr 33/34, »Sydkorea. Omstörtande litteratur och konst«, är den första stora introduktionen på svenska av sydkoreansk samtidslitteratur. Fokus ligger på kvinnors röster inom sydkoreansk kultur, röster som nu höjs starkare än någonsin efter den våg av protester och avslöjanden som skakat landets patriarkala etablissemang. I 10TAL nr 33/34 dekonstrueras bland annat den koreanska myten om den na
I 10TALs temanummer om kommunikation står samtidskonsten och revolternas år 2011 i fokus. Utmanade videokonst av Magnus Bärtås och Hito Steyerl, black metal och politik i Viktor Roshahls suggestiva målningar, litteraturessäer av bl a John Swedenmark och Malin Nauwerck samt specialskrivna texter med olika perspektiv på "Facebook-revolutionerna" av Lina Ben Mhenni, Afrah Nasser och Dan Jönsson. Även
Det här är en bok för alla som gillar böcker och litteratur. Här kan man testa både sina egna och sina vänners kunskaper inom litteraturens mångfasetterade värld – och
samtidigt lära sig en hel del nytt.
På omslaget till 20TALs allra första nummer blickar poeten Ellen Nordmark ut mot horisonten. Det är sent i världen, men det spirar också i vår tid. Nya röster är på väg för att träda ut och formulera vad de ser och vill förändra. När tidskriften är på väg in i sitt femte decennium samlar 20TAL unga poeter och prosaister i det 144 sidor tjocka numret »20-talisterna«.
Denna medicinska handbok är fylld med vetenskapliga termer, undersökningsresultat och statistik. Inledningsvis ges en historisk överblick och beskrivning av sjukdomarnas olika faser, sympton och förlopp. Förhållandet mellan de bägge ätstörningarna är omtvistat, men båda har fokus på vikt- och kroppsfixering. Betingelserna för anorexi och bulimi är komplexa, och Chabrol redogör för biologiska, soci
Genom att analysera ett urval av den icke-vita svenska litteraturens titlar som har det gemensamt att de aktualiserar frågor om ras och svenskhet undersöker författaren om det går att skriva om svenskheten inför framtiden i ett alltmer mångrasligt Sverige och i den pågående kampen om svenskheten och i det land som var först med att avskaffa rasbegreppet i den färgblinda antirasismens namn.
I Att slå dank med virtuositet. Reträtten, sysslolösheten och essän undersöker Emma Eldelin förbindelserna mellan dessa tre storheter med utgångspunkt hos fyra essäistiska författare från renässansen till vår tid: Montaigne, Charles Lamb, Virginia Woolf och Jenny Diski.
Att teckna sitt jag innebär att i både ord och bild ge sin föreställning av de egna erfarenheterna. I sin studie undersöker Nina Ernsts svenska grafiska självbiografier publicerade 1998–2016 och analyserar självbiografiskt serieskapande från tre olika positioner i verk av Mats Jonsson, Malin Biller och Simon Gärdenfors.
I Besvärja världen går Sofia Roberg in i det landskap som är diktsamlingen alfabet, och frågar sig vad Inger Christensens poetiska undersökning av relationen mellan människan, naturen och fantasin kan lära oss om vår egen tid och kris. Det är en fråga som berör den poetiska praktiken såväl som det vardagliga mötet med världen och de varelser vi delar den med.
Kan vi må bättre genom att läsa litteratur? Vilken litteratur i så fall? Och hur går det egentligen till att läsa i hälsofrämjande eller personlighetsutvecklande syfte? Frågorna utgör utgångspunkter i det första större verket om biblioterapi på svenska.
Adonis poetiska verk har fått erkännande som ett av vår tids mest uppseendeväckande. Det har också under mer än tre decennier följts av en reflexion över skrivandets villkor och betydelse i arabvärlden.
Jungs verk är föremål för en fortgående, ofta häftig debatt - då och då flammar den upp på tidningarnas kultursidor. Läsaren av Gaillards bok kommer att förstå vad debatten handlar om - och föra den med sig själv.
Vad är gotik och hur skiljer den sig från skräckromantik och skräck? I De mörka labyrinterna definieras gotik utifrån engelska texter mellan åren 1764–1820. Dessa texter speglas i sin tur i gotiska exempel ur nutida litteratur, till exempel av William S Burroughs och Bruno K Öijer. Dessutom analyseras gotiken i romaner av Alexander Ahndoril, Inger Edelfeldt, Per Hagman och Mare Kandre.
Med anledning av utgivningsprojektet ”Esaias Tegnérs kyrkliga tal” arrangerade Tegnérsamfundet i samarbete med Smålands Akademi ett symposium under rubriken Esaias Tegnér – texter och läsningar.
De nio föredragen som hölls under symposiet finns nu samlade i denna volym.
I Fantasiens morgonrodnad analyserar Ljubica Miocevic fyra av Clas Livijns romaner, skrivna på 1810- och 1820-talet. Här löper romantiskt och antiromantiskt sida vid sida; ett parodiskt förhållningssätt till tillvaron samsas med skarp samhällskritik. Clas Livijns självreflexiva romanprosa får i denna bok en djuplodande introduktion som tillgängliggör den för en nutida läsekrets.
Upplysningstiden är en milstolpe i Västerlandets utveckling och modernisering. Enligt Edward Said är det den historiska händelse som främst skiljer ut Västerlandet från den övriga världen. De författare och filosofer som då verkade under inflytande av den nya vetenskapen, med Newton i spetsen, drev fram ett intellektuellt klimat, ett andligt liv där ingenting var heligt eller för alltid förutbestä
År 1850 dog Honoré de Balzac. Stendhal hade dött åtta år före honom och romantikens stora poeter, med undantag för Hugo, hade tystnat. Romantikens författare dog alltså i mitten av århundradet, men innebar det att den litterära romantikens budskap och förhoppningar dog med dem?
Den franska litteratur som skrevs mellan 1700-talets sista årtionde och 1830 är mycket intressant. De intellektuella hade, precis som befolkning i övrigt, en mängd intryck och upplevelser att bearbeta i denna historiskt täta period: upplysningen, revolutionen, skräckväldet, Napoleons förföljelse av oliktänkande, religionen, bara för att nämna några.
Renässansen var en tid av brytningar och andlig förnyelse, och kanske den av de stora epokerna i vår historia som gett upphov till flest motsägelsefulla definitioner och överraskande omvärderingar. Europas avgränsning mot omvärlden blev skarpare samtidigt som den kända världen blev större, nationalstaterna började växa fram och humanismens ideal drog fram över kontinenten.
Turen har nu kommit till psykoanalysens grundare Sigmund Freud (1856-1939). Syftet med just den här boken är att på ett behagligt sätt ge den oinvigde en bild av människan och vetenskapsmannen från Österrike.
Simone de Beauvoir, George Sand, Ellen Key, Elisabeth Vigée Le Brun, Eugénie de Guérin och Elsa Beskow är några av alla namn i persongalleriet i Förbjuden frukt, där Lena Kåreland – professor em. och kritiker i Svenska Dagbladet – tar oss med på en svindlande resa i essäform och ger nya perspektiv på läsekonsten, kvinnligt författarskap och fransk litteratur och kultur.
Vad är en människa? På 1920-talet ställde Kerstin Söderholm andra frågor än Matilda Södergran gör hundra år senare, men genom decennier av poesi löper en smärtsam självuppgörelse kring människans sätt att vara i moderniteten. Förvandlad, sönderströdd är en essäsamling som ur ett civilisationskritiskt perspektiv diskuterar hur temat tar sig uttryck i 7 finlandssvenska författarskap.
I sin avhandling undersöker Lydia Wistisen hur varierande urbana erfarenheter integrerats i svensk ungdomslitteratur från 1800-talets slut till början 2000-talet.
Jörgen Dicander hävdar efter sitt omfattande detektivarbete att pseudonymen Bo Balderson har med stor sannolikhet använts av succéförfattaren Gösta Gustaf-Janson. Dicander lägger fram sjutton starka bevis för detta.