Om metamorfosen i att riva ner och bygga upp handlar nya numret av 10TAL. Revolution, förödelse, kaotiska städer, ruiner, skräck, kärlek och förtvivlan, litteraturen i revolutionen, Kairo, överlevaren, delirium, skrivandets manier, blodsprängda ögon, guilt or shame, övergivna flickor, förändrade ansikten, blottade identiteter sida vid sida, demonstrationer, e
Spelar den unga litteraturen en undanskymd roll i Sveriges kulturliv? Hur ser möjligheterna ut för svenska debutanter idag? Att komma ut med litterär text, vare sig det är på papper eller på skärm, på förlag eller blogg, är framförallt en fråga om utrymme. Om att ges plats, om vart uppmärksamheten är riktad. Var äger de avgörande samtalen mellan författare och läsare ru
I 10TALs temanummer om kommunikation står samtidskonsten och revolternas år 2011 i fokus. Utmanade videokonst av Magnus Bärtås och Hito Steyerl, black metal och politik i Viktor Roshahls suggestiva målningar, litteraturessäer av bl a John Swedenmark och Malin Nauwerck samt specialskrivna texter med olika perspektiv på "Facebook-revolutionerna" av Lina Ben Mhenni, Afrah Nasser och Dan Jönsson. Även
Det här är en bok för alla som gillar böcker och litteratur. Här kan man testa både sina egna och sina vänners kunskaper inom litteraturens mångfasetterade värld – och
samtidigt lära sig en hel del nytt.
På omslaget till 20TALs allra första nummer blickar poeten Ellen Nordmark ut mot horisonten. Det är sent i världen, men det spirar också i vår tid. Nya röster är på väg för att träda ut och formulera vad de ser och vill förändra. När tidskriften är på väg in i sitt femte decennium samlar 20TAL unga poeter och prosaister i det 144 sidor tjocka numret »20-talisterna«.
Genom att analysera ett urval av den icke-vita svenska litteraturens titlar som har det gemensamt att de aktualiserar frågor om ras och svenskhet undersöker författaren om det går att skriva om svenskheten inför framtiden i ett alltmer mångrasligt Sverige och i den pågående kampen om svenskheten och i det land som var först med att avskaffa rasbegreppet i den färgblinda antirasismens namn.
I Att slå dank med virtuositet. Reträtten, sysslolösheten och essän undersöker Emma Eldelin förbindelserna mellan dessa tre storheter med utgångspunkt hos fyra essäistiska författare från renässansen till vår tid: Montaigne, Charles Lamb, Virginia Woolf och Jenny Diski.
Att teckna sitt jag innebär att i både ord och bild ge sin föreställning av de egna erfarenheterna. I sin studie undersöker Nina Ernsts svenska grafiska självbiografier publicerade 1998–2016 och analyserar självbiografiskt serieskapande från tre olika positioner i verk av Mats Jonsson, Malin Biller och Simon Gärdenfors.
I Besvärja världen går Sofia Roberg in i det landskap som är diktsamlingen alfabet, och frågar sig vad Inger Christensens poetiska undersökning av relationen mellan människan, naturen och fantasin kan lära oss om vår egen tid och kris. Det är en fråga som berör den poetiska praktiken såväl som det vardagliga mötet med världen och de varelser vi delar den med.
Kan vi må bättre genom att läsa litteratur? Vilken litteratur i så fall? Och hur går det egentligen till att läsa i hälsofrämjande eller personlighetsutvecklande syfte? Frågorna utgör utgångspunkter i det första större verket om biblioterapi på svenska.
Vad är gotik och hur skiljer den sig från skräckromantik och skräck? I De mörka labyrinterna definieras gotik utifrån engelska texter mellan åren 1764–1820. Dessa texter speglas i sin tur i gotiska exempel ur nutida litteratur, till exempel av William S Burroughs och Bruno K Öijer. Dessutom analyseras gotiken i romaner av Alexander Ahndoril, Inger Edelfeldt, Per Hagman och Mare Kandre.
Simone de Beauvoir, George Sand, Ellen Key, Elisabeth Vigée Le Brun, Eugénie de Guérin och Elsa Beskow är några av alla namn i persongalleriet i Förbjuden frukt, där Lena Kåreland – professor em. och kritiker i Svenska Dagbladet – tar oss med på en svindlande resa i essäform och ger nya perspektiv på läsekonsten, kvinnligt författarskap och fransk litteratur och kultur.
Vad är en människa? På 1920-talet ställde Kerstin Söderholm andra frågor än Matilda Södergran gör hundra år senare, men genom decennier av poesi löper en smärtsam självuppgörelse kring människans sätt att vara i moderniteten. Förvandlad, sönderströdd är en essäsamling som ur ett civilisationskritiskt perspektiv diskuterar hur temat tar sig uttryck i 7 finlandssvenska författarskap.
Författarna använder VM i Brasilien som en utgångspunkt för reflexioner kring liv och död, konst och politik, klass och litteratur – och vad det innebär att vara hemma i en globaliserad värld. Breven öppnar nya rum, ger oss berättelser som ger en inblick i författarnas förhållande till samtiden, fotbollens plats i deras egna liv och spelets betydelse för mänsklig samvaro.
Hemlängtan är en känsla vi nog alla bär med oss. Kanske är det saknaden efter ett hem man tvingats överge eller drömmen om ett sammanhang man aldrig haft. »Hitta hem« är temat för sista numret av 10TAL, innan tidskriften byter namn till 20TAL. Detta nummer innehåller översättningar och introduktioner av flera stora internationella poeter som Raúl Zurita från Chile, Maria Stepanova från Ryssland sa
Beatrörelsen är ett mytomspunnet kapitel amerikansk litteraturhistoria. Utanförskap och droger, klass och frigörelse skildrades av personer som samtidigt upplevde det. Även jazzen och det amerikanska landskapet fick en röst.
From the bestselling author of The Handmaid's Tale and The Testaments: "A clear-eyed glance into the shadows where writers work and live.” —The Washington Post Book World
In this wise and irresistibly quotable book, one of the most intelligent writers now working in English addresses the riddle of her art: why people pursue it, how they view their calling, and what bargains they make w
Parallella liv är en personligt skriven dubbelbiografi om författarna Sven Delblanc och P.O. Enquist. Lars Lönnroth skildrar här två av 1900-talets mest betydande svenska författarskap och samtidigt sina egna minnen av författarna och den tid de levde i.
Tingen är del av vårt vardagliga liv, men vi tänker sällan på det faktum att de också har en spretig historia som går bortanför de betydelser och funktioner som vi tilldelar dem. I denna studie undersöker Ellen Frödin tre litterära texter av Henry Parland, James Joyce och Virginia Woolf som alla ger särskilt utrymme åt ting och deras materiella relationer, samtidigt som människor decentraliseras.
Var Shakespeare antisemit? Eller är hans judiska Shylock snarare ett tecken på det diskursiva klimatet som rådde i England under 1500-talet? Rymmer Köpmannen i Venedig antisemitisk propaganda och är den därför rentav farlig, oavsett tidsandan och den sceniska framställningen? Til syvende og sidst är det bara åskådarna som kan ge besked.
20TAL nr 6, »Språk & Samhörighet«, undersöker glipor, negationer och språkets mellanrum. Om vad som kan rymmas i, mellan och bortom ett vanespråk. Hur namngivningar kan skapa världar som utesluter och osynliggör i stället för att inkludera. Men också om den kraft som ryms i språkets beståndsdelar, i den enskilda benämningen och kategoriseringen.
En stor bok med roliga och intressanta fakta om Peter O´Donnells kvinnliga agent. Boken är skriven av Peder och Catrin Mauritsson två av världens ledande experter på »Modesty Blaise« som här delar med sig av såväl minnen som delar av sina stora samlingar av originalteckningar, oljemålningar med mera. I en exposé över figuren Modesty Blaise olika inkarnationer i böcker, serier, filmer med mera
Det har skrivits många böcker om vad som bör läsas, utifrån vilka böcker som
är bäst. De litterära sällskapen i Sverige, DELS, får ofta frågor om sådana lästips
men vill inte komma med några ”bör”, utan tipsa om böcker och författarskap
som många läsare kan njuta och ha glädje av. Och återupptäcka, böcker som sjunkit in i glömskan i konkurrens med all nyutkommen litteratur.
A “delightful” (Vanity Fair) collection from the longest-running, most influential book review in America, featuring its best, funniest, strangest, and most memorable coverage over the past 125 years.
Since its first issue on October 10, 1896, The New York Times Book Review has brought the world of ideas to the reading public. It is the publication where authors have been made, and where readers
Göran Tunström var på ett sätt som är unikt i modern tid en älskad författare. Men han verkade också som dramatiker och krönikör, uppläsare och hörspelsförfattare, en av de synliga i vår tid. Och ändå inte. Likt Selma Lagerlöf är han en anomali. Båda hämtar sitt språk ur underjordiska kanalsystem, där andra förbindelser råder och andra möten sker.
I lager
210 kr
VARUKORG
Din varukorg är tom.
BONUSPOÄNG!
Spara bonuspoäng när du handlar som du kan använda vid senare köp.