I detta nummer av 10TAL intervjuas den rumänska författaren Ioana Nicolaie av Kajsa Ekis Ekman. Nicolaies genombrottsverk ”Himlen i magen” är en prosalyrisk skildring av en ung kvinnas första graviditet. Boken blev i kraft av sin stil och sitt tabubelagda ämne en litterär händelse när den kom ut i Rumänien 2005. I numret möter vi också den danska poeten Olga Ravn i en intervju om kropp och skrivan
Den nya poesivågen som har träffat Sverige är intensiv, vaken, rolig och politisk. I det här numret publicerar vi bland andra Anna Axfors, Elis Burrau, Hanna Rajs Lundström och Felicia Mulinari, artisterna Cherrie, Erik Lundin, Silvana Imam. Kritikern Victor Malm beskriver det samtida poetiska läget. Tillsammans med etablerade poeter som Lars Gustafsson, Eva Runefelt och Eva Ström skapar ”Poesins
Hur ser litteraturen och konsten ut i bildflödenas era? Hur behåller konsten sin samhällskritiska udd? I 10TALs nya nummer möter vi ett antal bildstormare och diskuterar relationen mellan skönlitterär text och bildkonst. Lär känna den nya Katarina Frostenson i en stor essä av kritikern Victor Malm och möt konstnären Karin Mamma Andersson och poeten Joar Tiberg i ett samtal signerat Elis Burrau. –
”Upplysningens program var avförtrollningen av världen” menade två av 1900-talets centrala filosofer, Adorno och Horkheimer. Kan man tala om en återförtrollning i vår samtid?
Vilka motberättelser finns till det som brukar benämnas ”avförtrollningen av världen” – det moderna, byråkratiserade, sekulariserade västerländska samhället – som värderar vetenskap, teknik och rationalitet på be
I detta nummer av 10TAL presenteras nyskrivna berättelser, romanutdrag och noveller av några av samtidens starkaste författare. I essäer diskuteras hur romanens framtid och relevans i samtiden ska fortsätta vara stark och engagerande.
Bland de medverkande: Nina Bouraoui, Elena Ferrante, Kristofer Folkhammar, Yan Ge, Karl Larsson, Agneta Pleijel, Tone Schunnesson, Samanta Schweblin o
Dubbelnumret Klimatvrede samlar författare, essäister och konstnärer från hela Norden för att få olika perspektiv på klimatförändringarna. Vilka möjligheter har litteraturen att översätta förändring till förståelse?
I 10TALs nya nummer, Mask, medverkar författare, poeter, forskare, kritiker, skådespelare, dragartister och regissörer. Utgångspunkten är begreppsparet maskering/demaskering, och frågan om dessa verkligen är varandras motsatser? Robert Fux har skrivit en performativ text om masken, medan Kristoffer Leandoers vindlande essä »Att gömma sig i ljuset« rör sig från Vladimir Nabokov och Lana Del Rey til
Det på en gång vädjande och uppfordrande begreppet ANSVAR är ämnet för 10TALs tjocka sommarnummer, som utforskar ämnet ur en specifikt nordisk vinkel. Hur står det egentligen till med solidariteten och de etiska värderingarna i Norden idag? Vilka står ansvariga för våra ekonomiska kriser, och för den främlingsfientlighet som tornar upp sig i krisernas skugga? Hur s
Ett lands litteratur består till betydande del av översättningar. Men varje tid betraktar sina översättningar på olika sätt. I denna studie undersöker Claes Wahlin fyra engelska portalfigurer som har haft betydelse för sin samtid både som översättare och som tänkare kring översättning: Geoffrey Chaucer, John Dryden, Matthew Arnold och Ezra Pound.
Pär Lagerkvists skrift ”Den befriade människan”, utgiven 1939, utgör ett centrum i Pär Lagerkvist-Samfundets årsskrift, 2016, som även rymmer studier om bland annat Lagerkvist som tröstare, hans försvar för människans värdighet, hans frånvaro från dagens svenska teaterscener och en text av mottagaren av 2015 års Pär Lagerkvist-pris, Lars Andersson.
Varför liknar de stora klassiska berättelserna och filmerna varandra på ett nästan kusligt sätt? Och hur skapar vi nya historier som kan leva lika länge? Den odödliga sagan är ett måste för alla som vill skriva manus och böcker. Den kan läsas som en bildad, rolig och ytterst användbar handbok, men också som underhållande kulturhistoria.
»Vore dumheten inte förvillande lik framsteget, talangen, hoppet eller förbättringen skulle väl ingen vilja vara dum«, skriver författaren Robert Musil i romanen Mannen utan egenskaper. Och visst är dumhet knepigt. Vad räknas som dumhet idag? Kan konsten och litteraturen skada dumheten? I 20TAL nr 3, »Dumhet«, har vi bett skribenter, konstnärer och författare att undersöka samtida och historiska p
I denna studie följer litteraturvetaren Thomas Sjösvärd spåret av grekiska tecken hos Willy Kyrklund, från debutnovellen till det allra sista han skrev. Fram träder en värld hemsökt av öppna och dolda strider, där de besegrades röster blir ohörbara. En värld som är vår egen.
Möt Paris genom flanörens strövtåg i den franska litteraturen. Lena Kåreland låter oss ta del av romaner och dikter, tecknar miljöer och lyssnar in röster. Hon berättar också om författarnas egna relationer till sin stad, deras vandringar och vattenhål.
Från sidan. Litteraturkritik och andra texter av Leif Nylén. I urval av Torkel Rasmusson med efterord av Johan Svedjedal
TIDNINGSARTIKLAR ÄR FÖRBRUKNINGSMATERIAL. Recensionen i dagens tidning bleknar snabbt medan dagarna går och glöms av den som läst den. Men gräver man i det förbrukade kan man göra fynd. Som nu när Leif Nyléns omfångsrika dagstidningsproduktion kan läggas fram i dagen. I några l
Pär Lagerkvist-Samfundets årsskrift 2018 är en fortsättning på årsskriften 2013, Författarnas Lagerkvist. 16 författare ger sin bild av Pär Lagerkvist, och innehållet spänner över omläsningar, kritiska översikter, verksanalyser, fiktivt gestaltade tolkningar av centrala teman hos Lagerkvist och en studie av filmatiseringarna av Barabbas.
Gränstrafik är en samling essäer om litteraturens tassemarker. Om hur Virginia Woolf försökte väva samman essäistiken och romanen, om Kerstin Ekmans vandrande i skog och text, om hur Ryszard Kapuscinski klev över kartans gränser samtidigt som han lät fiktionen sippra in i sin journalistik. En bok om W. G. Sebalds fiktiva dokumentation och Susan Sontags resa mellan språken. Om Bouvier, Proust, Knau
I Intryck & avtryck, samlar Pär Lagerkvist-samfundet artiklar som på skilda sätt visar både intryck som Lagerkvist tog och avtryck som han satte, alltifrån hans tidiga intryck från den moderna konsten till de avtryck han satte hos ledande litteraturkritiker vid 1900-talets mitt och hos 2019 års mottagare av Växjö kommuns litteraturpris till Pär Lagerkvists minne, Jila Mossaed.
I Kritik (utg. Per Stam), del tre i den textkritiska utgåvan Henry Parlands Skrifter, publiceras hans samtliga artiklar. Parland behandlar judisk avantgardeteater, sovjetrysk film, modern litteraturteori, jazzmusik, mode och mycket annat.
Ges ut i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.
Jolo – DN-journalisten Jan Olof Olsson – anlände till Helsingfors beväpnad med skrivmaskin, kikare, cykel, fyra kostymer och oräkneliga Fänrik Stål-citat.
Efter den intensiva OS-månaden 1952 återvände han gärna till den finländska huvudstaden och fascinerades av den unga nationens dramatiska historia.
Kvällarna i Helsingfors ägnas helt Jolos texter om Finland. Denna utökade upplaga innehåller 50
I ”Kärlekens paradis” undersöker Matilda Torstensson Wulf hur ett av vår tids stora författarpar tampades med att hålla ihop livet och förhållandet och samtidigt få tid över till skrivandet. ”Kärlekens paradis” tar avstamp i makarna Tikkanens litterära dialog för att undersöka förutsättningarna för skapande, skrivande och romantiska parförhållanden.
Boken Litteraturen i arbete består av bidrag som undersöker hur litteraturen, litteraturvetenskapen och andra humanistiska inriktningar kan arbeta i relation till sin omgivning.
Historieskrivningen om Graham Greene utgår ofta från en handfull av hans romaner, trots att han också skrev noveller, essäer, dramatik, barnböcker, filmmanus och var en tongivande kritiker och förläggare. Hur blev det så? I Mönster i grönt utforskar Oscar Jansson hur förståelsen av Greenes författarskap tagit form, från debuten på 1920-talet fram till vår tid.
Evert Taube hade en målinriktad arbetsgång för sitt prosaskrivande, vilken han följde under hela sin långa karriär. Först skrev han ett antal tidningsartiklar, därefter publicerade han dem i bokform.
Lagerkvist-Samfundets årsskrift 2017 rymmer artiklar om några av Lagerkvists landskap. Men det handlar inte enbart om hur det yttre landskapet ger avtryck i hans diktning, utan också om hur landskapet kan spegla en inre, själslig betydelse – eller ge ett incitament för personligt sökande som i en studie om Lagerkvist och Småland.
Förutom fokuseringen på Lagerkvists landskap, riktas även sö
I Rastplats för rastlösa upprättas förbindelser mellan ett tjugotal litterära verk i olika genrer och från olika delar av världen som alla utforskar den kreativa potentialen i att vara i transit – på väg vidare.
Resan till Rom är egentligen ett ofullbordat utkast, där författaren och poeten Åke Hodell i dagboksform skildrar en resa han företar tillsammans med poeten Gunnar Ekelöf 1953.