Kan vi må bättre genom att läsa litteratur? Vilken litteratur i så fall? Och hur går det egentligen till att läsa i hälsofrämjande eller personlighetsutvecklande syfte? Frågorna utgör utgångspunkter i det första större verket om biblioterapi på svenska.
I Fantasiens morgonrodnad analyserar Ljubica Miocevic fyra av Clas Livijns romaner, skrivna på 1810- och 1820-talet. Här löper romantiskt och antiromantiskt sida vid sida; ett parodiskt förhållningssätt till tillvaron samsas med skarp samhällskritik. Clas Livijns självreflexiva romanprosa får i denna bok en djuplodande introduktion som tillgängliggör den för en nutida läsekrets.
Simone de Beauvoir, George Sand, Ellen Key, Elisabeth Vigée Le Brun, Eugénie de Guérin och Elsa Beskow är några av alla namn i persongalleriet i Förbjuden frukt, där Lena Kåreland – professor em. och kritiker i Svenska Dagbladet – tar oss med på en svindlande resa i essäform och ger nya perspektiv på läsekonsten, kvinnligt författarskap och fransk litteratur och kultur.
Beatrörelsen är ett mytomspunnet kapitel amerikansk litteraturhistoria. Utanförskap och droger, klass och frigörelse skildrades av personer som samtidigt upplevde det. Även jazzen och det amerikanska landskapet fick en röst.
Ända sedan Erik Rosenbergs fältguide Fåglar i Sverige utkom första gången 1953 har den haft en särställning bland våra fågelhandböcker, och många har talat om dess litterära värden. Pär-Yngve Andersson beskriver här Rosenbergs egenart som författare och diskuterar varför boken kan ses som unik för sin genre.
Parallella liv är en personligt skriven dubbelbiografi om författarna Sven Delblanc och P.O. Enquist. Lars Lönnroth skildrar här två av 1900-talets mest betydande svenska författarskap och samtidigt sina egna minnen av författarna och den tid de levde i.
Tingen är del av vårt vardagliga liv, men vi tänker sällan på det faktum att de också har en spretig historia som går bortanför de betydelser och funktioner som vi tilldelar dem. I denna studie undersöker Ellen Frödin tre litterära texter av Henry Parland, James Joyce och Virginia Woolf som alla ger särskilt utrymme åt ting och deras materiella relationer, samtidigt som människor decentraliseras.
Utsikt från en bergstopp fokuserar på Rousseaus natursyn med utgångspunkt i succéromanen Julie eller Den nya Héloïse. Analysen leder in i hemlighetsfulla trädgårdar och ut på haven till exotiska öar – och framförallt upp till Alpernas toppar där världen kan betraktas med nya ögon.
I lager
230 kr
VARUKORG
Din varukorg är tom.
BONUSPOÄNG!
Spara bonuspoäng när du handlar som du kan använda vid senare köp.