Anna Rydstedt debuterade med diktsamlingen Bannlyst prästinna (1953). Boken blev inledningen till ett verkligt betydande poetiskt författarskap. Parallellt med att Rydstedt skrev på debuten och utbildade sig medverkade hon i litterära tidskrifter och framför allt i studenttidningen Lundagård med dikter, prosastycken och bokrecensioner. Det är dessa texter som samlats i Anna i Lund.
Långdikten ”Ave Vergilius” tillkom i Oxford och i Taormina på Sicilien 1959–60. Bernhard återfann diktmanuset i början av 1980-talet, och valde att publicera det eftersom han menade att det i koncentrat fångade hans tillstånd i början av författarskapet.
Avståndet finns inom oss, mellan oss och runtomkring oss. Det sträcker ut sig mellan nu och då, mellan dröm och verklighet, mellan liv och död. Och till platser vi har besökt och platser vi glömt bort att minnas. I dygnets och årstidernas skiftningar och mellan orden i det språk som beskriver det liv som pågår eller det som måste börjas om.
Matt av själva livets åverkan på min kropps alla delar trycker jag mig mot den tunga dörren med hela min tyngd häver jag mig med ett ekande skrik ser saliven rinna nedför det roströda svart blod ur mina ådror snart ute i ångande varma andetag
Något visar sig plötsligt i en människas liv, något ...
”Crossing Brooklyn Ferry” är en av Walt Whitmans (1819-1892) mest ikoniska dikter. Denna rikt illustrerade utgåva innehåller både en nyöversättning och massor med extramaterial som tar läsaren med tillbaka till Brooklyn och New York vid 1800-talets mitt.
DADDY ISSUES är en överspänd odyssé genom den sockervaddsrosa och beskedliga föreställningsvärld som kvinnor fostras in i sedan barnsben; om idén om att hitta den rätte, om att hitta sig själv, om tvåsamheten, de knapplösa knullen och den ständiga åksjukan mellan att vara ett offer för kärleken samtidigt som man vill fjärma sig från den. Och männen. Och Tinder. Och männen. Och Tinder.
Jorge Luis Borges, bibliotekarie i Rio de Janeiro och en av 1900-talets sto?rsta fo?r-fattare, blev blind i o?vre medela?ldern. Till hans la?genhet kom va?nner och la?ste fo?r honom ur den noggrant utvalda samling bo?cker som stod pa? hyllorna. En av dem var Alberto Manguel, senare bero?md fo?rfattare till bland annat En historia om la?sning. Ha?r bera?ttar han o?msint och minnesklart om de ma?nga
Stephen Crane (1871-1900) är som både poet och prosaist en av USA:s modernistiska föregångare. Under sin korta karriär på 1890-talet gav han ut två tongivande diktsamlingar, varav denna volym innehåller "The Black Riders and Other Lines".
"Dikter till Kleo" är en bok om kärlek, det glödande högtidlighållandet av en sång till livet och till den älskade kvinnan, som förkroppsligar och symboliserar henne på ett lysande sätt. Det är en bok fylld av sol, utan skugga eller tragedi, det är en lovsång som stämts upp med ett språk som är fest och prisande, där bilderna flätas samman till en livskraftig och harmonisk helhet.
Efter Rainer Maria Rilke 1923 utgivit "Duinoelegierna" och "Sonetterna till Orfeus" började han skriva dikter på franska. Det blev fyra samlingar:
Vergers - Fruktträdgårdar
Les Quatrains Valaisans - Fyrradingar från Valais
Les Roses - Rosorna
Les Fenêtres - Fönstren
Steinar Opstads dikter har en stark tilltro
till poesins nödvändighet och förmåga
att gestalta livets essens. De har
drag av både dikt och bekännelse och
känns alltid erfarna, prövade mot den
egna existensen. Det finns ett allvar
och ett patos som hör ihop med diktens
pretentioner, men dikterna i sig
är inte pretentiösa utan har ett tilltal
som kan vara både enkelt och öppet.
Kronetorps mölla i Arlöv, byggd 1841, är en väderkvarn belägen på ortens högsta punkt. Häromkring har man funnit boplatser från de första människorna som levde i Sverige, och trakten har bebotts sedan dess.
Stora Fjäderägg heter en ö med fyrplats som långsamt stigit ur havet genom sekler av landhöjning. Läget är en knapp timmes båtfärd ut från fastlandet i höjd med Umeå, via Holmön. År 1967 släcktes fyren, och ön är alltsedan 1984 en av Sveriges främsta lokaler för fågelmärkning genom sitt läge mellan östliga och nordliga flyttningsvägar.
Den värld som växer fram i Clara Janés diktsamling Flod mot intet är ljusgenomströmmad på ett ovanligt och genomgående sätt. Det som skildras är den enskilda existensens resa mot ett gränslöst kosmos. Floden finns där som metafor för resan där ett immanent ljus i grunden tycks omsluta varje rörelse. Dikterna utspelas vid den heliga floden Ganges men har en universell och mystisk tematik.
En vandring genom staden avbryts plötsligt i en gatkorsning. Vilka tecken är det som omger oss, vilken innebörd har de meddelanden som flimrar mot oss? De kan ta formen av mytologiska kvartersnamn, en silhuett i motljus eller en skylt som framkallar ett minne. Dikterna är ett sätt att undersöka den omgivande verklighetens alla lager, från dagsljustillvaron till nattens och drömmens djupa skikt.
Kärleken, erotiken, havet och de antika myterna innehar självklara huvudroller i detta rika urval av Aurora Luques poesi. Hon debuterade 1981, har utgivit femton diktsamlingar och räknas ida som en av Spaniens främsta poeter. Lasse Söderberg, kollega och vän sedan många år, svarar för urval, översättning och kommentarer.
Gråstensland är Lars Hedströms andra diktsamling utgiven av Ordfirman. Först kom Edeforsgatan 80 och andra ställen, en diktsamling där författaren med finstämd ton avhandlar bostadsområdet och folkhemmet Örnäset i Luleå och andra ställen.
I diktsamlingen Gråstensland visar Lars Hedström en sida av sig själv som är ny och okänd. Han diktar om naturen, gråstenar, jordlöpare, vatten och fåglar.
Trots dess ljusa titel går ett mörkt stråk genom den finska poeten Henriikka Tavis diktsamling Hoppet. Från vaggvisornas och sagornas landskap leder hon oss in i en puppa av död, sorg och glömska, för att sedan mana fram det som försvunnit ur minnena. Tavis poesi är betydelsemättad och språkligt experimentell, men också vacker och fylld av sorg och raseri. Med Inger Christensens Sommerfugledalen s
Den nyzeeländska författaren Janet Frame är välkänd för sina romaner och noveller, och kanske främst för sin självbiografiska trilogi som filmades av Jane Campion under titeln En ängel vid mitt bord. Tätt knutet till hennes stora självbiografiska projekt finns Frames poetiska produktion. Hon gav under sin livstid ut en samling av sina både intensiva och reflekterande dikter, och var vid sin död i
ingen vill dö ensam tills att någon vill det är en diktsamling som tar sin utgångspunkt i frånvaron av en far. Sårbart och ohämmat skildrar Valentina Cuevas här komplexiteten i att älska någon man inte vill älska, i att sakna någon man inte vill sakna.
Vart ska man vända sig när en mamma tar sitt liv? Kan försoningen komma i den stund man överges? Hur erkänner man det som inte får erkännas? Och vad gör vi i naturen när naturen inte kan förstå oss?
I ”Jag vill vakna till världen” försöker Karoline Brændjord förhålla sig till världen, till barndomen och till moderns död.
Ur förordet av Peter Halldorfs: "Liza L Lundkvist är en av dem som övar sig i det språket. Hon vet att helighetens natur förmedlas bäst genom bilder och språkliga metaforer, rytmik och poetisk syntax. När hon varsamt närmar sig trons sanning är det med insikten om att denna sanning aldrig kan bli alltigenom begriplig och självklar."
Under titeln ”Jazz at Lincoln Center” sammanförs här 50 dikter av skiftande innehåll och inspiration. De har tillkommit under en lång tidsperiod, de äldsta skrivna så långt tillbaka som för fyrtio år sen, de flesta dock av senare datum.
Hon var 26 när jag föddes och jag var 26 när hon lämnade.
Hon, barnet och modern, saknade fadern hela livet och fortfarande, efter flera generationer, finns
spåren kvar. Mormodern stod stark och jag förstår varför.
Mormodern och modern föddes i norr, jag i söder, men jag flyttade till norr där himlen är oändlig och midnattssolen gör natt till dag, delar av året.
Kärleken och sommarnättern
… en rosengård med ditt leende, en vind med din röstlämna mig inte, för jag behöver din tröst …
Konstiga trafikljus innefattar tjugoen dikter som fokuserar på de bedrövliga, de hopplösa, de fördömda, de förvirrade och de sorgsna själarna bland oss.
Steinar Opstads dikter har en stark tilltro till poesins nödvändighet och förmåga att gestalta livets essens. De har drag av både dikt och bekännelse och känns alltid erfarna, prövade mot den egna existensen. Det finns ett allvar och ett patos som hör ihop med diktens pretentioner, men dikterna i sig är inte pretentiösa utan har ett tilltal som kan vara både enkelt och öppet.